Kanske jag skulle haft den rubriken pa foreganende inlagg?
For jag tycker att karlek ar precis lika mycket om sma omtanksamma gester som stora grejor. Att inte behova be om hjalp, utan han bara vet. Att han utan att klaga gar och koper tamponger och choklad en gang i manaden. Att han inte kan sova nar jag ar ute med tjejkompisarna for han ar orolig men ringer inte for han vill inte stora. Att man har tusentals internskamt, ma vara att ingen annan forstar dom, men dom skulle nog tro att vi var lite galna om vi forsokte forklara. Att han sager att man ar fin en sondagmorgon med rester av gardagens smink kvar under ogonen och haret spretande at alla hall. Att han hackar ingredienser till middagen nar han vet att jag kommer att komma hem hungrig och trott.
Sen ar ju karlek inte alltid mellan ett par heller. Det ar ju stor skillnad pa att alska nan och att vara kar i nan. Karlek kanner jag ju for min familj och mina vanner ocksa. Och den kan ju vara nog sa stark som den karlek man har for sin partner. Den ar liksom mer bestandig. Att det spelar faktiskt ingen roll vem man ar och vad man gor, for det ska mycket till innan man "gor slut" med sin familj och sina vanner. Till min familj och mina vanner kan jag vanda mig precis alltid. Och dom finns alltid dar, oavsett vad det handlar om.
Och jag tanker ratt ofta pa det dar med att saga "Jag Alskar Dig". Det ar ju supervanligt och latt att saga pa engelska. I love you. Det sager folk till varandra hela tiden har. Men Jag Alskar Dig kanns sa mycket mer... Laddat? Betydelsefullt? Over the top? Speciellt? Pretantiost? Jag vet inte riktigt varfor det kanns svarare att saga, for det ar ju inte mindre sant eller mindre viktigt att saga till varandra. Sa jag ska bli battre pa det har jag precis nu bestamt mig!
1 kommentar:
Håller med dej, varför ska de egentligen vara nån skilland på Jag älskar dej & I love U...Men tror att många känner som du..=)
Skicka en kommentar