Okej, sa jag har just mailat duktiga och trevliga rekryteringstjejen Anna och tackat nej till det svensktalande jobbet i St Helens. Jag och Neil har gemensamt kommit fram till att det inte ar vart att sluta mitt sjukt valbetalda jobb tidigare an jag behover for ett jobb med mindre lon (tom an jag hade pa Carpenters) och langre restid plus tunnelkostnad.
Och vet ni vad? Jag lyssnade pa mitt hjarta istallet for min hjarna for en gangs skull (hjarnan skrek TA JOBBET MED FAST ANSTALLNING FOR I HELVETE!), och det kanns helt ratt. Det enda som kanns daligt ar att gora Anna besviken, hon har varit sa himla bra och ar fantastisk pa sitt jobb. Jag har skickat ett langt email och forklarat och funderar pa att skicka blommor som tack. Dumt att branna broar ifall jag skulle behova ett jobb igen om tre manader liksom...
Bilden har liksom inget med inlagget att gora, det ar helt enkelt bara en bild jag alldeles nyss tog pa sota Missy och min jattelika nasa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar