Tänk att det spelar ingen roll hur ofta jag är hem, eller hur länge jag är hemma. Det är alltid nåt mer jag skulle hunnit eller nån mer jag velat träffa. "Bara en dag till", liksom.
Men det kanske är en bra grej? För tänk så trist om jag kom hit och tänkte hjälp, ta mig härifrån...
Hann träffa familjen massor och fick fin kvalitetstid med Signe och Moa. Och nu åker jag till flyget om en halvtimme för att åka ner till Stockholm och sova hos Linnea inatt och sen vidare till Liverpool imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar